Article 2
Vad det gäller cancer görs vanligtvis regelbundna kontroller hos de delar av befolkningen som sjukdomen kan drabba och det gäller till exempel både bröstcancer hos kvinnor liksom livmoderhalscancer. Vad det gäller prostatacancer finns det inte någon sådan rutin inom vården, trots att det finns ett blodprov som kan upptäcka tecken på cancer.
Enligt Socialstyrelsen beror det på att det både finns för- och nackdelar med 
att testa för prostatacancer. Det förhåller sig nämligen så att väldigt många män utvecklar prostatacancer i takt med att de åldras men av dessa är det väldigt få som faktiskt avlider av sin cancer. Det är istället åldern eller andra sjukdomar som drabbar dessa individer, innan prostatacancern får en chans att göra det.
Den som vill genomföra ett PSA-prov kan naturligtvis göra det men först måste de läsa Socialstyrelsens broschyr ”Om PSA-prov: För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede – fördelar och nackdelar”. I princip kan sägas att Socialstyrelsens argument emot PSA-prov är att eventuell cancerbehandling mot en prostatacancer som upptäcks tidigt
möjligtvis skulle kunna skörda fler liv än vad själva cancern skulle ha gjort. Ett rutinmässigt PSA-prov skulle således leda till att långt fler män behandlas helt i onödan för cancer och den som har gått igenom en cancerbehandling vet att det inte är någon snäll behandling mot kroppen.
Socialstyrelsens mening är alltså att fördelarna inte överväger nackdelarna men för den enskilda individen kan situationen naturligtvis vara en annan. Den enskilde mannen låter sig kanske hellre behandlas för cancer i onödan än att denne avlider i förtid och det är därför som beslutet om PSA-prov vilar på var mans axlar. Något av det viktigaste som Mustaschkampen gör är att bidra med information om PSA-prov så att fler män blir medvetna om att det existerar.
